Mental hälsa

Krävande livssituationer kan vara till exempel när man flyttar från ett land till ett annat, har problem på arbetsplatsen eller förlorar sin arbetsplats. Problem i familjen, skilsmässa, dödsfall av en anhörig, sjukdom eller annan livsförändring kan vara krissituationer då man behöver hjälp. Också positiva saker, såsom att man får barn, kan ändra livet så mycket att man behöver stöd i den nya situationen. Ibland kan man må dåligt först i efterhand när man redan har lagt den svåra erfarenheten bakom sig och situationen har lugnat ner sig.

Det lönar sig att söka hjälp, om du har något av följande symptom:

• sömnlöshet
• ingen aptit
• vardagen känns tung
• du orkar inte arbeta eller träffa människor
• fysiska symptom, utan att medicinska orsaker hittas för dessa
• ökad alkohol- eller droganvändning

Det är inte ovanligt att söka hjälp för att få stöd med den mentala hälsan. I Finland lider 20 % av befolkningen av depression i något skede av livet.

Ofta hjälper det redan att tala om dessa saker med familjen eller vänner. Ibland behövs det även professionell hjälp. Tillsammans med en hälsovårdare eller en läkare kan ni fundera på vilken sorts stöd som skulle passa just dig.

Ofta hjälper terapi, medicinering eller en kombination av båda. Ibland behövs sjukhusvård.

Om du har hemkommun i Finland ska du kontakta din egen social- och hälsocentral (sosiaali- ja terveyskeskus). Om du behöver hjälp snabbt ska du ange det när du ringer. Läkaren hänvisar dig vid behov vidare till en yrkesutbildad person inom psykiatrin.

På olika håll i Finland kan social- och hälsocentralen också heta något annat, till exempel terveysasema, terveyskeskus eller hyvinvointiasema. Du hittar information om hälsotjänsterna på olika orter på InfoFinlands lokala informationssidor eller på ditt välfärdsområdes webbplats.

Med en yrkesutbildad person inom hälsovården, såsom en läkare eller hälsovårdare, kan du samtala konfidentiellt. De har tystnadsplikt, Det innebär att de inte berättar om dina angelägenheter till någon annan. Om någon annan sakkunnig inom hälso- och sjukvården behöver dina uppgifter, tillfrågas du separat om tillstånd för utlämnande av dessa.

Du får närmare information om mentalvårdstjänsterna (mielenterveyspalvelut) i ditt område vid social- och hälsocentralen.

Om du är orolig för en närstående person och tror att hen kan vara i behov av hjälp, kan du rådfråga till exempel hälsovårdaren eller läkaren vid social- och hälsocentralen.

Du kan också boka tid hos en psykiater eller en psykolog vid en privat läkarstation. Där får man ibland fortare en tid, men besöket kostar avsevärt mer för kunden.

FPA (Kela) ersätter en del av kostnaderna för besök hos privatläkare om du omfattas av den finländska sjukförsäkringen. Fråga mer hos FPA.

FPA:s ersättning kan ibland dras av direkt på det belopp som du betalar vid kassan. Ta med ett intyg över att du omfattas av den finländska sjukförsäkringen. Du kan också söka ersättning från FPA även i efterhand.

Sjukförsäkring (sairausvakuutus) är en del av den sociala tryggheten (sosiaaliturva) i Finland. Mer information om social trygghet får du på InfoFinlands sida Den sociala tryggheten i Finland.

Om du behöver hjälp snabbt kan du kontakta den närmaste social- och hälsocentralen, jourmottagningen (päivystys) eller det jourhavande sjukhuset. I nästan hela Finland finns telefontjänsten Päivystysapu. Numret är 116117. Om Jourhjälpen (Päivystysapu) finns i ditt område, ring dit innan du går till jouren. Du får anvisningar per telefon om vad du ska göra.

Om din närstående utgör en fara för sig själv eller för andra och vägrar att träffa en läkare kan du ringa social- och hälsocentralen eller sjukhuset. Om hjälp behövs snabbt ska du ange det under samtalet. Ange också om du är rädd för att din närstående ska skada sig själv.

Om din närstående är i mycket dåligt skick och behöver akut psykiatrisk sjukhusvård kan hen intas för vård mot sin vilja. För detta behövs läkarens remiss för tvångsvård. Om någon befinner sig i omedelbar livsfara kan du ringa nödnumret 112. Ring inte nödnumret om situationen inte är akut.

Kristelefon på olika språk:

• Finska: 09 2525 0111
• Svenska: 09 2525 0112
• Engelska: 09 2525 0116
• Ukrainska: 09 2525 0114
• Ryska: 09 2525 0115

MIELI rf:s kristelefon erbjuder omedelbar samtalshjälp för människor i kris och deras närstående. Samtalen besvaras av krisarbetare och utbildade frivilliga stödpersoner. Du behöver inte uppge ditt namn när du ringer. På kristelefonen kan du prata om en oväntad händelse eller en svår livssituation i en tillåtande och stödande atmosfär.

Om ditt barn är i en psykiskt påfrestande situation kan du kontakta familjetjänsterna (perhepalvelut) på din ort. Där kartläggs barnets situation så att barnet får den hjälp som hen behöver. Du kan också boka en tid hos psykologen på barnrådgivningen (lastenneuvola) eller en läkare på din egen social- och hälsocentral. Om barnet är i skolåldern kan du kontakta skolpsykologen eller skolläkaren.

Om du är ung kan du berätta om svåra saker till exempel för skolhälsovårdaren, skolpsykologen eller skolkuratorn. Du kan också kontakta din egen social- och hälsocentral. Läkaren kan vid behov skriva en remiss till ungdomspsykiatriska polikliniken.

I hälsovårdstjänsterna vid läroanstalter ordnas också mentalvårdstjänster för studerande.

Om du har en anställning kan du tala med företagshälsovårdens läkare om sådant som rör den mentala hälsan. Du kan även ha möjlighet att träffa en psykolog vid företagshälsovården.

Om du har genomgått svåra traumatiska upplevelser är det viktigt att du söker hjälp. Traumatiska upplevelser kan till exempel vara förknippade med förföljelse, diskriminering, våld, våldtäkt, krig eller tortyr. Sådana upplevelser kan orsaka posttraumatiskt stressyndrom. Det innebär att minnesbilderna från traumat tvångsmässigt stiger upp i medvetandet i olika situationer, vilket orsakar kraftig ångest.

Det går att tillfriskna från posttraumatiskt stressyndrom och du kan få hjälp med situationen. Kontakta din social- och hälsocentral och berätta om din situation för en läkare. Hen skriver vid behov en remiss till fortsatt vård.

Om du har kommit till Finland som flykting kan du få hjälp med att återhämta dig från svåra upplevelser även vid Centret för psykotraumatologi (Psykotraumatologian keskus). Centrumet är del av Helsingfors Diakonissanstalt (Helsingin Diakonissalaitos) och tjänsterna är kostnadsfria för kunden. Vid centret erbjuds speciella tjänster för personer som fallit offer för tortyr. Hjälpen kan till exempel ges i form av psykoterapi. Först behöver du en remiss från din egen social- och hälsocentral. Läkaren diskuterar med en expert vid Centret för psykotraumatologi och fattar beslut om fortsättningen.

Om du har svårt att studera eller arbeta på grund av psykisk ohälsa kan du eventuellt ansöka om FPA:s stöd för psykoterapi. Detta kallas för rehabiliterande psykoterapi.

Kontakta först en psykiater. Psykiatern bedömer om rehabiliterande psykoterapi kan hjälpa dig så att du kan att återgå till studierna eller arbetslivet. När du har fått behandling i minst tre månader, skriver psykiatern dig ett utlåtande. Du behöver detta utlåtande när du ansöker om rehabiliterande psykoterapi vid FPA.

Rehabiliterande psykoterapi kan bestå av individuell terapi, gruppterapi, bildkonstterapi, familjeterapi eller parpsykoterapi. För personer i åldern 16–25 år kan den också omfatta musikterapi. Terapi för unga kan också omfatta besök av föräldrar.

Du kan få stöd för terapin ett år i taget under högst tre år. FPA ersätter högst 80 terapibesök per år och högst 200 besök under tre år.

Psykoterapi som ersätts av FPA kan ges av en terapeut vars utbildning är godkänd av Valvira. Terapeuten ska även ha rätt att använda yrkesbeteckningen psykoterapeut.

Rehabiliteringskurser vid psykisk ohälsa

Utöver Rehabiliterande psykoterapi ordnar FPA för personer med psykiska sjukdomar också rehabilitering i gruppform.  FPA:s rehabiliteringskurser är avsedda för alla för vilka hälso- och sjukvården rekommenderar rehabilitering.

På webbplatsen för MIELI Psykisk Hälsa Finland rf (MIELI Suomen Mielenterveys ry) hittar du information om

• svåra livssituationer
• problem med den mentala hälsan
• kriser
• om hur du kan söka hjälp
• om hur du kan återhämta dig.