Gå till innehållet
Suomalainen koulutusjärjestelmä

Det finländska utbildningssystemet

Publicerad31.01.2024
Utbildningen i Finland håller en hög kvalitet. Skillnaderna i olika skolors studieresultat är små och nästan alla avlägger grundskolan inom den utsatta tiden. Förskoleundervisning, grundläggande utbildning och utbildning på andra stadiet är kostnadsfria och även därefter är utbildningen till största delen kostnadsfri. Målet är att alla, oavsett familjens inkomster, ska ha möjlighet att få en högklassig utbildning och växa till aktiva medborgare.

Utbildningssystemet omfattar småbarnspedagogik, förskoleundervisning, grundläggande utbildning, utbildning på andra stadiet och högskoleutbildning. Vuxenutbildningen är avsedd för vuxna och innehåller många alternativ från grundläggande utbildning till högskoleutbildning.

Småbarnspedagogik

I Finland har barnen rätt till småbarnspedagogik före skolåldern. Småbarnspedagogiken ordnas i daghem och familjedagvården. Barnet kan även delta i öppen småbarnspedagogik tillsammans med föräldern, till exempel i lekparker. Målet är att stödja barnets utveckling och välbefinnande samt främja jämlikhet i inlärningen. Inom småbarnspedagogiken lär sig barnet bland annat sociala färdigheter och språkliga kunskaper, att göra saker med händerna och andra kunskaper. Barnet lär sig också olika färdigheter som hjälper hen att lära sig ytterligare nya saker.

Dagarna innehåller mycket lek och utevistelser. Om barnet har ett annat modersmål än finska eller svenska, får hen stöd i lärandet av finska eller svenska. Om barnet behöver, kan hen även få specialundervisning.

I Finland ordnar kommunerna småbarnspedagogiken. Den finansieras med skattemedel och är därför förmånligare för familjerna. I Finland finns även privat småbarnspedagogik. De som arbetar med barnen är utbildade pedagoger inom småbarnsfostran, socionomer och barnskötare.

Läs mer om småbarnspedagogik på InfoFinlands sida Småbarnspedagogik.

Förskoleundervisning

I Finland ska barnen delta i förskoleundervisning under ett års tid innan läroplikten börjar. Vanligtvis börjar förskoleundervisningen det år då barnet fyller sex år. Förskoleundervisningen ordnas av kommunerna och är kostnadsfri för familjen. Förskoleundervisningen ges av högutbildade pedagoger inom småbarnspedagogik. Förskoleundervisning ges vanligtvis fyra timmar om dagen från måndag till fredag under skolans verksamhetstider. Barnet kan utöver förskoleundervisning delta även i småbarnspedagogik.

Under detta år lär sig barnet kunskaper som hen har nytta av i skolan, till exempel bokstäver. Barnen undervisas dock inte ännu i läsning. Om barnet har ett annat modersmål än finska eller svenska, får hen stöd i lärandet av finska eller svenska. Till dagen hör också lek och utevistelse.

Läs mer på InfoFinlands sida Förskoleundervisning.

Grundläggande utbildning

I Finland börjar den grundläggande utbildningen det år då barnet fyller sju år. Alla barn som har sitt stadigvarande boende i Finland måste delta i den grundläggande utbildningen. Grundskolan har nio årskurser.

I Finland reglerar lagstiftningen den grundläggande utbildningen. Dessutom används nationella läroplansgrunder och lokala läroplaner.

Den grundläggande utbildningen ordnas av kommunerna och den är avgiftsfri för familjerna. I första och andra klass har man minst 20 undervisningstimmar i veckan och antalet ökar i de högre årskurserna.

Alla grundskolelärare i Finland har magisterexamen. Klasslärarna i grundskolan, som undervisar årskurserna 1–6, har läst pedagogik. Lärarna i årskurserna 7–9 har läst det ämne som de undervisar.

Lärare har stor frihet att planera undervisningen självständigt utifrån den nationella och lokala läroplanen. På sistone har man i läroplanen betonat bland annat helheter som omfattar flera läroämnen, undersökning av vardagliga fenomen samt data- och kommunikationsteknik.

Barnen har ofta en och samma lärare under de sex första skolåren. Läraren lär känna eleverna bra och kan utveckla undervisningen så att den passar dem. Ett viktigt mål är att eleverna lär sig att tänka självständigt och tar eget ansvar för sitt lärande.

Läraren bedömer elevernas framsteg i skolan. I den grundläggande utbildningen ges alla vitsord av läraren. Det finns inga egentliga nationella prov. Däremot följs inlärningsresultaten upp med urvalsbaserade bedömningar. Dessa ordnas oftast i årskurs nio.

Om barnet eller den unga har flyttat till Finland nyligen, kan hen få förberedande undervisning före den grundläggande utbildningen. Den förberedande undervisningen varar vanligtvis ett år. Därefter kan eleven fortfarande läsa finska eller svenska som andraspråk, som S2-språk, om hen behöver stöd med språket.

Vuxna invandrare som inte har grundskolans avgångsbetyg från sitt eget land kan avlägga grundskolan på vuxengymnasiet.

Läs mer om den grundläggande utbildningen på InfoFinlands sida Grundläggande utbildning.

Utbildning på andra stadiet

De vanligaste alternativen efter grundskolan är gymnasium och yrkesutbildning. Dessa är utbildning på andra stadiet. Utbildning på andra stadiet är kostnadsfri för studeranden.

Läroplikten utvidgades i Finland 2021. Efter grundskolan måste alla unga studera tills de blir färdiga med studierna på andra stadiet eller fyller 18 år.

Gymnasium

Gymnasiet är en allmänbildande utbildning som inte ger ett yrke. I gymnasiet läser man huvudsakligen samma ämnen som i den grundläggande utbildningen, men undervisningen är mer krävande och studierna mer självständiga. På slutet avlägger studerandena vanligtvis studentexamen. Gymnasiet tar 2–4 år, beroende på den studerande. Efter gymnasiet kan man söka till universitet, yrkeshögskola eller gymnasiebaserad yrkesutbildning.

I de flesta gymnasieskolorna är undervisningsspråket finska eller svenska. I de stora städerna finns några gymnasieskolor med något annat undervisningsspråk, till exempel engelska eller franska.

Vuxna kan avlägga gymnasiestudier på vuxengymnasiet. Där kan man avlägga enskilda kurser eller hela gymnasielärokursen och studentexamen. Undervisningen kan bestå av närundervisning, distansundervisning, webbundervisning och självständiga studier.

Läs mer om gymnasiestudierna på InfoFinlands sida Gymnasium.

Yrkesutbildning

Yrkesutbildningen är mer praktiknära än gymnasieutbildningen. En yrkesinriktad grundexamen kan avläggas på ungefär tre år. Under arbetskarriären kan man dessutom avlägga yrkesexamen eller specialyrkesexamen. Det väsentliga inom yrkesutbildningen är inlärning i arbetet. Om man vill, kan man efter yrkesutbildningen fortsätta studierna ända till högskoleutbildning.

Om man redan behärskar de färdigheter som krävs för examen, kan man också avlägga yrkesexamen eller specialyrkesexamen som yrkesprov.

Yrkesexamen kan även avläggas med läroavtal. Den studerande arbetar då på en arbetsplats inom den egna branschen, får för sitt arbete en lön som är minst enligt kollektivavtalet, eller om det inte finns kollektivavtal i branschen, en skälig lön. Den studerande får avlägga studier samtidigt.

Läs mer på InfoFinlands sida Yrkesutbildning.

Utbildning som handleder för examensutbildning (Hux)

Studier på andra stadiet kräver goda språkkunskaper. Om studeranden har ett annat modersmål än finska eller svenska och saknar tillräckliga språkkunskaper för gymnasiestudierna eller yrkesutbildningen, kan hen söka till utbildning som handleder för examensutbildning (Hux).

Läs mer på InfoFinlands sidor Gymnasium och Yrkesutbildning.

Högskoleutbildning

Efter studierna på andra stadiet kan du gå vidare till högskoleutbildning. I Finland tillhandahålls högskoleutbildning av yrkeshögskolor och universitet. Högskolor och läroanstalter beslutar själva om antagning av studerande.

Studierna på yrkeshögskola kan vara kostnadsfria eller avgiftsbelagda för studeranden. Terminsavgift tas ut av personer som inte är medborgare i ett EU-/EES-land eller familjemedlem till en medborgare i ett EU-/EES-land och som avlägger en lägre eller högre högskoleexamen på engelska.

Läs mer på InfoFinlands sida Utländska studerande i Finland.

Yrkeshögskolor

På yrkeshögskolan är undervisningen mer praktiknära än vid universitetet. I undervisningen ingår även inlärning i arbetet. Yrkeshögskoleexamen kan avläggas på 3,5–4,5 år. Om du vill fortsätta studierna därefter och avlägga en högre yrkeshögskoleexamen, måste du först skaffa dig två års arbetserfarenhet i den bransch där du har en examen. Läs mer på InfoFinlands sida Yrkeshögskolor

Universitet

Undervisningen på universitet är baserad på vetenskaplig forskning. På universitet kan man avlägga lägre högskoleexamen på cirka tre år och därefter högre högskoleexamen på cirka två år. Universiteten ordnar undervisning på engelska i vissa utbildningsprogram. I de flesta utbildningsprogrammen är undervisningsspråket ändå finska eller svenska.

När man har avlagt magisterexamen, kan man ansöka om rätt till fortsatta studier och avlägga licentiat- eller doktorsexamen.

Läs mer på InfoFinlands sida Universitet.

Ansökan till utbildning

På InfoFinlands sida Ansökan till utbildning finns information om hur du ansöker till utbildning på andra stadiet och högskoleutbildning i Finland. Om du planerar att studera i Finland, läs mer på InfoFinlands sida Utländska studerande i Finland.

Andra studiemöjligheter

I Finland finns även många läroanstalter som erbjuder studier som inte leder till examen för människor i alla åldrar. Största delen av dessa utbildningar är avsedda för vuxna. Sådana läroanstalter för fritt bildningsarbete är medborgarinstitut, folkhögskolor, sommaruniversitet, studiecenter och idrottsutbildningscenter.

Studierna är allmänbildande. Du kan studera till exempel bland annat språk, estetiska ämnen, handarbete och kommunikation. Oftast betalar den studerande en avgift för studierna.

I vissa situationer kan studierna vid dessa läroanstalter dock vara kostnadsfria. Om till exempel utbildning i läs- och skrivkunnighet eller någon annan språkutbildning har godkänts till din integrationsplan, tas det inte ut någon avgift för studierna.

Språkutbildning

Om du vill läsa finska eller svenska, läs mer på InfoFinlands sida Finska och svenska språket.

Lokalinformation